If the time should come when you have to make a choice between what is right and what is easy - remember a boy who was good, kind and brave. Remember Cedric Diggory. 

Jag hatar att vara sjuk, men det bästa är nog att jag, helt utan dåligt samvete, kunde dra igång ett HP maraton. Kärleken till dessa filmer är ju totaaaal. Gråter och är lycklig på samma gång, och det gör lika ont varje gång när min long lost filmcrush Cedric Diggory dör. Ja, det är okej att kalla mig nördig.

 

En dusch, kvällsfika och sedan ska jag lägga mig i sängen och se klart resten av filmerna - låter som en perfekt avrundning på dagen. Känner fortfarande av febern lite, så jag ser fram emot första sovmorgonen imorgon på flera veckor - och hoppas på att jag vaknar feberfri. Peppar peppar!