Bryter ihop och kommer igen

 
 
Alltså, vilken vecka! Det har varit kaos blandat med tårta och lite hopp om framtiden, kan man väl säga.
 
Halmstad gick som det gick. Första dagen klev jag in och red en katastrofrunda, fruktansvärt dåligt ridet där jag dessutom lyckades glömma sista hindret (Ida, för helvete! Glömmer banan gör man när man är 10 bast.. Om ens det) Längde ut tygeln och klappade om min fina häst som ställde upp och hoppade runt det hon kunde med alla skitlägen jag la henne i, för att två galoppsprång mot den sista kombinationen komma på att jag måste hoppa den också.. Well, antingen hade jag fläskat över henne med långa tyglar i obalans och hoppats på det bästa, eller så gjorde jag halt och tackade för kaffet. Beslutet landade på det sistnämnda. Efteråt ville jag mer eller mindre aldrig mer visa mig på en tävlingsbana..
 
Lyckades dock skärpa till mig och komma tillbaka andra dagen, gick in för att min ridning inte skulle brista någonstans - vilket den inte heller gjorde. Hon hoppade väldigt bra på framhoppningen, men när vi kom in på gräsbanan var Vision tyvärr alldeles för osäker på underlaget. Räcken gick bra, men så fort vi kom till en oxer vågade hon helt enkelt inte hoppa. Efter en del övertalning fick jag över henne över första oxern, andra oxern hann jag parera henne i exakt rätt ögonblick, men sedan var det stopp. Litade lite för mycket på att hon skulle ha hoppat ur sig osäkerheten eftersom hon gick bra mellan och fram till hinder, men ångrade sig precis i avstampet. Surt, som fan. Men det är väl egentligen inte så konstigt heller, jag har aldrig hoppat på gräs i hela mitt liv, och Vision har nog inte gjort det på flera år (om hon ens har gjort det?). Det är annorlunda att rida på, och hästen vet ju inte att hon har broddar.
 
Men vi bryter ihop och kommer igen. Det blir nya tag till på tisdag, då vi har en Pay and Jump på skolan. Däremellan har jag dessutom hunnit fylla 17 år, som plåster på såren! Ett år kvar till 18, eget körkort och att få rida utan säkerhetsväst. Det är nog det jag längtar till mest - att kunna köra till tävlingarna själv och slippa den där förbannade säkerhetsvästen som stjälper mer än den hjälper. ;) Kan bara hoppas att året går fort!


ɑ n n i k ɑ    |      |    http://blogofphoto.webblogg.se

Fin häst!










Kom ihåg mig