Ända in i kaklet

 
 
 
Så blev det ett nytt år. Med handen på hjärtat så kan jag verkligen säga att jag tror att 2016 kommer bli grymt. Det säger man ju varje år, men den här gången så tror jag faktiskt på det. För jag kommer att se till att det blir så.
 
Jag har haft ett par riktiga skitår, särskilt 2015. Jag har egentligen haft ett par tuffa år, under en väldigt lång tid. Det har såklart hänt massor med bra saker också, men någonstans har jag låtit allt negativt ta över. Det har brutit ner mig, och 2015 var på något sätt den sista droppen.
 
Men det kommer också bli min vändpunkt. För i år tänker jag ta kontroll, och inte låta något krossa mig. Inte kasta hela hjärtat, utan kunna ta livet med en klackspark. Jag har skyhöga mål för det här året. Till en viss del är de resultatmässiga, men med fokus på mig själv. Att ta kontroll över mitt mentala state. Att ta hand om mig själv. Jag tänker prioritera att må bra. I slutändan hänger allt ihop. 
 
Under en så lång tid har jag stoppat saker i ryggsäcken för att ta itu med de senare, en ryggsäck som sedan länge blev alltför tung. Saker jag förträngt för att jag "inte ville tappa fokus". Jag har fan kört ända in i väggen och går in i 2016 helt utpumpad. Tänk att alltid tvinga sig själv att försöka se ut som den starkaste, när benen i själva verket knappt bär en längre - och den enda att skylla är mig själv? Jag är min egen största fiende. I år ska jag bli min egen bästa vän.


Mammiz    |      |   

<3 Fina tankar...
Och.. Fina bilder på två av de viktigaste i mitt liv <3










Kom ihåg mig